Så här leker våra barn

Något som gör mig riktigt, riktigt glad är att se mina barn leka. Tänk att kunna ge barnen en lekfull hemmamiljö som inspirerar till egna upptåg.

För en tid sedan berättade mina äldsta grabbar om en lek-kompis som det blivit svårt och inte alltid så kul att leka med. Hen kan nämligen inte leka lekar där man låtsas. Allt måste vara på riktigt.

Det var sagt ganska sakligt och de lade ingen särskild vikt vid det, annat än att de gör annorlunda. De låtsas hela tiden. När barnen och jag är hemma tillsammans gillar vi att vara ute. De grejar med sina lekar och jag leker på mitt sätt med odlingen. På håll hör jag hur de stimmar. De hittar på hela tiden.

 

Mycket att göra ute

Just nu har de tre kojplatser ute i beteshagarna som de leker i. De samlar gammalt skrot från tidigare jordbruk, som ligger och skräpar på stenmurarna, och bygger grejer med tillsammans med nedsågat sly. Bakom jordkällaren har de en hiss upp i björken och har ännu en koja av gammalt skräp som ska till tippen. De älskar gamla kedjor, hinkar, kartonger och redskap.

Förra året skippade vi sandlådan och beställde några skopor sand som dumpades i en hög på baksidan (läs om det i inlägget Skippar sandlådan). Och en bit bort står en antik gammal traktor och klappar ihop, den används till långväga resor i fantasin.

 

Ett konstigt bygge på två ensilagebalar.

De två ensilagebalarna har förvandlats till ett hotell. Tre barn mellan 4-8 år har jobbat järnet i många timmar.

 

Små grenar sågade i bitar staplade på ensilagebalar.

Detaljerna i barnens lek är fantastisk. Här har de sågat hårda och tjocka grenar i små bitar och staplat. Tänk vad de små armarna har jobbat!

 

Läs också: Tappar era barn intresset för odling ibland?

 

Oväntad lekplats

För drygt en vecka sedan anlände två ensilage-balar som ska användas i täckodlingen. Det dröjde inte länge förrän barnen börjat bygga med dem. Allt tillgängligt skrot, skräp, byttor och hinkar har släpats dit. Projektet har tagit många långa timmar, tidigt på morgonen, sent på kvällen.

 

Plommonkärnor på ett keramikfat.

Hela bygget rymmer mängder av detaljer som var och en tagit lång tid att ordna. Här har de samlat plommonkärnor och ordnat på ett fat med kruka.

 

Något av det finaste med deras lek är hur fint de samarbetar. Oftast. Att det skiljer några år mellan dem gör inget, alla är med på sina villkor oavsett fyra, sex eller åtta år. Även om de ligger i luven på varandra då och då tycker jag att den kreativa uteleken smittar av sig till inomhustillfällena. De tar hand om varandra och är mestadels snälla.

Är det annorlunda när de leker med klassiska leksaker. Ja. Mer fajt där. Och framför allt när de leker inomhus. Utomhus finns det rum till alla på ett annat sätt.

 

Små plantor i krukor och en illgrön vattenkanna i form av en dinosaurie.

Ovanpå ensilage-balarna finns en installation med planterade granskott, en liten tall och många snödroppar. Övervakade av en grön dinosaurie.

 

Nedanför balarna har barnen byggt olika rum. Bakom en plåt finns "fat" med mossa skuren i små bitar.

Nedanför balarna har barnen byggt olika rum. Bakom en plåt finns "fat" med mossa skuren i små bitar.

 

Läs också: Gröna mattor är lätta för barnen att skörda

 

Jag är stolt över många saker som handlar om hur vi valt att leva och strukturera tillvaron. En del saker behöver finliras och skulle kunna fungera mycket bättre, men när det kommer till hur barnen har det i vardagen har jag inga stora förändringar att önska. Jag läser om många föräldrar som känner sorg över att inte kunna ge barnen tid, utrymme och sysselsättningar som de mår bra av. Och jag är så glad över att känna att vår ganska enkla livsstil kan ge dem det! Här är det inte pengarna som avgör hur vi har det. Alltid en förälder hemma, kreativ miljö, mycket utomhus, få prestationskrav i form av organiserade fritidssysselsättningar. Mycket lek! Mycket kärlek! Sånt man inte kan få nog av.

När leker dina barn som bäst?
/Sara Bäckmo

 

02. april 2017

18 svar till “Så här leker våra barn”

  1. Camilla Jansson (nyfiqen) skriver:

    Så härligt att se! Jag önskar att jag kunde puffa "lilleman" i riktning mot mer fantasi också.

  2. Sara skriver:

    Roligt med bilderna! Känner igen det så från vår trädgård.. små installationer av allt och ingenting. Små färgburkar stående för att fixa stenarna med olika färger.. mina odlingsgrejer byggs det av och min mans gamla elektronik ligger spridd över hela gården. Ibland får jag panik.. men oftast älskar jag de! Älskar leken, fantasin och som du säger: syskonkärleken.

  3. Frugan skriver:

    Hej Sara! Hittade "dig" nyligen och kollar på klipp på Youtube och läser inlägg på din blogg. 🙂
    Det här var extra roligt att läsa - jag är hemmafru då vi har valt att inte ha våra barn på dagis. När vi är ute på tomten trivs nog alla som allra bäst - det är som du skriver mer plats, vilket det ju också är 😉 Vår barn bygger kojor och små "världar" var än de är på tomten. Det repar av högt gräs och gör små mattor, bygger vindskydd och hämtar kottar och grenar och kokar soppor och ....allt... Det är härligt!

  4. Jag har en son på 6 år, han har inga syskon så han är mycket bra på att leka själv. Visst kan kompisar vara på besök i trädgården men han kan lika gärna sysselsätta sig med att bygga och gräva, precis som jag gör. Han vet var jag sått och inte, det finns alltid plats för honom att göra sin grej. Ordning och reda är inte så viktigt för oss, lek och kreativitet kommer före.

  5. Astrid skriver:

    Jag tycker det är svårt att skapa bra plats för min fyraåring att leka på, för jag bygger det jag hade velat ha. Men vi leker så olika! Jag lekte med dockor, lagade mat och klädde ut mig. Hon gör det med till viss del men klättrar och hoppas och studsar gärna runt. Så vi måste vara ute för inne har vi mest "dockhörnor". Vilket passar lillasyster jättebra (hon pysslar så gärna på), men hon är lite liten än. Däremot har jag byggt en lekplats ute! En stor sandlänga med en lekstuga och en massa byttor och en kran så an kan gegga och ha sig. Köper husgeråd på loppis så de kan ha ute och göra sandkakor med och bjuda varandra på.

    Det jag upplever att de behöver är frihet. Att få strosa runt utan en vuxen. Fyraåringen älskar att vara med åttaåriga sysslingen för då släpper jag kollen mer - de kan gå till parken själva eller hitta på saker hemma på ett annat sätt för jag vet att åttaåringen har med koll på faktiskt farliga saker. Så det hoppas jag kunna ge mer och mer, friheten att få leka utan övervakning. Då tror jag fantasin kommer fram lättare, eftersom att vi vuxna nog har svårt att inte döma/styra leken. Och har man fått i dem lite vett och konfliktlösning så tror jag att de tar ett större ansvar för det själva när de leker med sina syskon och att man nästan skapar konflikter om man är där - för då kan man ropa "maaaaaaammmmmmaaaaa" istället för att försöka komma överens...

    Så utomhus är bäst, för då har vi längre avstånd från varandra och den här mamman håller sig till sin odling och låter ungarna vara ifred 😉

  6. Rebecca skriver:

    Hej! Så roligt ni har det! Vi har det tack och lov lite liknande, men först sedan ett halvår ungefär. Innan dess var det ett evigt tjat av barnen om att få titta på tv, och att de inte ville vara ute, och var trötta. TVn styrde och barnvaktade, och jag hade dåligt samvete, samtidigt som jag inte såg någon väg ut. Men sedan gick TVn sönder och vi märkte efter några dagar hur mycket bättre vi mådde. Beslutet att inte reparera TVn ledde till att det blev lättare att säga nej till barnen när de ville titta. Vi blev tvungna att hitta på trevliga aktiviteter med dem, att baka, pyssla och mycket mycket högläsning. De blev med tiden mer kreativa och nöjda, och nu har vi sällan bråk. Även min man och jag mår bättre utan tv. På helgerna tittar vi någon film på datorn tillsammans, och då blir det bio, vi väljer tillsammans, tittar tillsammans och äter popcorn.
    Jag kan bara tipsa om att TVn stjälpte hela vår familj och vi är så mycket nöjdare utan. Mer tid för odling har vi också. Har det gott allihopa och tack Sara för underbar inspiration!

  7. Monika skriver:

    Hej Sara! Jag vill faktiskt först gå rakt på sak vad gäller lekkamraten du nämner, att ett barn som inte kan låtsas inte sällan kan visa sig ha en diagnos inom autismspektrat, då abstrakt tänkande är svårt. Och jag tänker då att omgivningen kan hjälpas åt så att alla barn kan leka tillsammans av och till. Resultatet är ju annars att man låter ett barn stå vid sidan och det är inte en bra lära för livet för någon.
    Annars är ditt inlägg väldigt viktigt i synnerhet nu då spel och tv helt tagit över barns och vuxnas liv. Jag som bor strax utanför sthlm där det ändå är grönt och finns vidsträckta ängar och skogsområden blir ibland förskräckt över hur lite en del engagerar sig i att vara ute med sina barn. Jag har numer barn i övre tonår och ung vuxen, men har alltid varit ute i ur och skur. Så där enkelt.
    En väninna med en stor och två mindre, som trots fritt läge ute har barn som i timmar (!) spelar, leker framför tv:n, men hon inser inte det. Barnen bråkar konstant, missnöjda föräldrar, ett ekorrhjul helt enkelt. Jag försöker påverka, men man kan inte leva andras liv åt dem. Så som dina barn leker, så är jag fullt övertygad om att barn lär sig allra, allra bäst! Och får både frisk luft och motion på kuppen! 🙂

  8. Jenny skriver:

    Vår 5-åring brukar leka allra bäst själv på vår odlingslott där hon bygger maskhotell, bakar lerkakor, äter frukt och bär och spelar boll. Det är härligt att ge henne en plats där hon kan springa runt fritt utan att vi behöver oroa oss över biltrafik m.m som det är runt lägenheten.

  9. Lena Lindström skriver:

    Underbart! Så härligt att se! ?

  10. Ruth skriver:

    Så lekte jag när jag var liten. Samlade, lekte i vedhögen och i skogen. Lekte med saker man hittade. Kul att minnas sin barndom. Nej jag heter inte Ruth och är 80 år. Jag heter Ruth och är 27 år.

  11. Maria wardin skriver:

    Underbar läsning, Sara! Visst är det fantastiskt att se barnen leka och fantisera! /Kram Maria

  12. TorpSara skriver:

    En av mina tre har stor fantasi och ofta leker han runt mig när jag är i trädgården. Med ben från komposten. Hans världar med ben är makalösa, och det roar mig ständigt att jag har en unge som leker med benknotor. 😀 De båda andra leker inte på samma vis utan är mer sociala och passiva. Sitter på en sten bredvid och konverserar.

  13. Pia Rispoli skriver:

    Underbart att läsa i en tid då föräldrar väljer att ha barnet/barnen på förskola heltid då det får ett syskon. Eller trenden att barn börjar på förskola vid allt spädare ålder med allt längre dagar. Småbarn med 10 timmars arbetsdag för att föräldrarna prioriterar mera pengar . I en tid då föräldraförsäkringen ger oanade möjligheter till flexibilitet även för personer med en mer konventionell arbetssituation än er.

  14. Irene Blom skriver:

    Underbart! Jag önskar att alla barn fick använda sin fantasi så här. Tyvärr bor ju inte alla på landet och har fri tillgång till överblivet material. Men jag tror att barn ändå kan utveckla sin fantasi om bara föräldrarna ger dem utrymme. Tråkigt nog är det alltför många som matas med färdiga leksaker av välmenande föräldrar.

  15. jenny_sundelin skriver:

    Jag älskar detta!
    Mina barn har dock en klätterställning med gunga och rutschkana samt en studsmatta vi fick gratis. Där leker dom en stund men det som får dom att leka i timmar i sträck och som framkallar mest barnskratt är hur dom leker i två stora sandhögar, bygger kojor av samma ris och sly som ligger i ena änden av tomten, hur dom sparkar boll på en minst sagt knöglig mark där det mest växer ogräs. Utomhus använder som all sin fantasi!
    Älskar leksaker som inte har ett enda syfte!

  16. Anna skriver:

    Det här fick mig att fundera lite. Jag har ofta provocerats lite av ditt sätt att beskriva er livsstil och barnens lek i trädgården då vi inte har samma möjligheter.
    En sak som dock är mer ett val än möjlighet är att jag gärna vill ha det fint och städat i trädgården. Såklart det påverkar barnens lek!
    Jag älskar att vara ute. I trädgården och skogen. Jag älskar när barnen hittar på och leker men såklart de tröttnar när de alltid får höra: ”kom ihåg att plocka undan” och inget får lämnas eller sparas.

    Jag måste nog faktiskt skärpa mig lite och låta barnen få ta mer plats på i alla fall en del av tomten:-)
    Den perfekta pedantträdgården kan jag ha sen när barnen är stora:-)

    • Sara Bäckmo skriver:

      Åh, det var fint skrivet. Jag vet verkligen att inte alla har samma möjligheter som vi, men precis det du beskriver om val tror jag är nyckeln till en del av det vi har här. Tro mig, det är skämskudde på när jag måste visa upp delar av trädgården. Men jösses vad stolt jag är över allt de åstadkommer och all tid som barnen spenderar utomhus. Precis som du önskar jag en annan trädgård sen och gör mitt allra bästa för att glädjas åt det vi har nu. Lyckat till med era projekt!

  17. Elisabeth zettergren skriver:

    Jobbar på en Naturförskolan som är ett personalkooperativ, där vi har en vanlig villaträdgård där det varken finns klätterställning, cycklar eller gungor. Vi har en stooor sandlåda, lekhus, kabeltrummor,egenbyggd kiosk, brandbil, polisbil, stall, bräder för konstruktion och div annat som ger utlopp för fantasin. Har jobbat i förskolan både kommunalt och privat i snart 29 år!! Det bästa jag kan sammanfatta det med är att den gård jag tillbringar på nu är den bästa!!!
    Inte så snygg och estetisk, barnen ser ut som lerhögar under leriga perioder. Men som man säger ”skitiga barn är lyckliga barn” Det bästa är ändå när man går till skogen och leker med det som finns där. Skogen blir till rum för barnen att leka i. Där man kan känna doften av naturen som stimulerar sinnena och relaterar till vårt ursprung. Att vara ute och leka där fantasin får flöda är det bästa för barnen.
    Lek är framgången till lycka, minskad stress, kunskap, gemenskap, socialt samspel, värdegrund, aptit och sömn!!!
    Så släpp ut barnen så de får leka, leka och leka!!!!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *